Måltidsro är varje individs grundrättighet – både människors och hundars. Även små valpar ska få äta ostörda. Det är helt naturligt och arttypiskt för hundar att varna människor och andra sällskapsdjur om de rör sig nära matskålen. Det lurviga tjuvlarmet kan morra vilt eller visa tänderna. Hunden ska aldrig straffas för sådan kommunikation, vet du varför?
Om hunden straffas för sådan kommunikation släcks förr eller senare de signaler som gör det möjligt för dig att läsa hundens känslor, till exempel osäkerhet. I värsta fall blir hundens beteende oförutsägbart, när den undertrycker sin normala kommunikation och går direkt till handling. Om du vill att din hunds kroppsspråk ska hållas mångsidigt och lätt att tyda ska du vara glad att din valp kommunicerar tydligt.
Redan när valpen är liten är det bra att lära den att människan inte är en oberäknelig mattjuv som man måste försvara maten mot. Med hjälp av enkla övningar kan du lära hunden att din närvaro betyder något trevligt. När din valp vet att du är en pålitlig kompis känner den inte behov av att försvara sin mat och den behöver inte heller glufsa i sig maten i rädsla för att förlora den. När du ger valpen ett tuggben, håll gärna kvar i ena änden av benet, då blir valpen van vid att det är naturligt och tryggt att äta nära en hand. Ibland kan du på grund av omständigheterna vara tvungen att ta tuggbenet från hunden, till exempel om det lossnat en farlig bit från det. Hur kan du lära hunden att avstå sin godsak med bibehållet glatt humör?
Övningarna lär valpen att det lönar sig att avstå från benet. Den får en lottovinst i form av godbitar och får dessutom ofta benet tillbaka. En så kallad win-win för valpen!
Då lär du hunden att en hand som närmar sig inte sitter på en mattjuv, utan bjuder istället på mer smaskig mat.
Visste du?
